Johanna L-G

Provet jag hade idag var ju ett skämt. Jag brukar kanske inte gå ut ur ett klassrum efter en tenta och säga ”Det där gick jättetoppen” men jag brukar inte heller överdriva och säga att jag inte vet om jag kommer klara den när det trots allt brukar kännas helt okej.

Idag däremot KAN jag inte ha klarat den. Vi hade en timme på oss att svara på tre stora frågor. Efter en halvtimme var jag inte klar med fråga 1 och då skrev jag ändå hela tiden. Fråga 2 behövde jag tänka på innan jag kunde svara så jag fortsatte till fråga 3. Där blandade jag ihop två personers strategier så jag hade fel svar men argumenterade rätt utifrån vad jag förutsatte. Kan ge nåt poäng. Innan jag hann gå tillbaka och tänka på fråga 2 var tiden ute.

Jag hann alltså svara på 1,8 av 3 frågor typ. Och alla andra svenskar i klassen hade också lämnat fråga 2 obesvarad. HUR kan de ge oss så lite tid? Undrar hur det gick för asiaterna. Det som känns skönt är att det inte hade hjälpt om jag pluggat mer för jag hade bra koll på allt, men det är tråkigt att inte få visa det man kan och därmed inte klara provet. Tur att det inte är kursavgörande. Får skriva dubbelt så snabbt på sluttentan helt enkelt!

Har inte ens tagit en bild värdig att lägga upp här idag utan bjuder på en liten bildserie på pappa Sören som beskriver hur jag känner för tentan och som dessutom alltid gör mig glad:

*men tycker att det var en löjlig tenta för tiden var orimligt kort* 

 

 *så är egentligen likgiltig fast tentan är jobbig*

 

 *ändå något bekymrad*

 

 *för har inte jag lärt mig att fördela tiden bättre*

 

 *jaja, nu låter jag detta blåsa av mig och ser vidare in i framtiden*